Öroninflammation hos hund

Olika former av öronbesvär är mycket vanligt hos hundar. Vanligast är en inflammation eller infektion i örat – en otit. Symptomen på en otit är vanligen klåda eller obehag från öronen. Det kan yttra sig som huvudskakningar, eller ett rafsande med baktassarna i eller runt öronen. 

"Öroninflammation hos hund" Av Susanne Åhman

Olika former av öronbesvär är mycket vanligt hos hundar. Vanligast är en inflammation eller infektion i örat – en otit. Symptomen på en otit är vanligen klåda eller obehag från öronen. Det kan yttra sig som huvudskakningar, eller ett rafsande med baktassarna i eller runt öronen. Efter hand ansamlas sekret och det luktar ofta illa från örat. Om man tittar på insidan av öronlappen är ytterörat ofta rött och svullet. Många hundar med otit har rejält ont och ogillar beröring eller rengöring av öronen.

 

En speciell typ av öroninflammationer är ett så kallat blodöra. I dessa fall svullnar öronlappen kraftigt och kan bli flera centimeter tjock och det blöder mellan huden och öronlappens brosk. Man kan känna vätskan under huden om man trycker lätt på öronlappens svullnad. Orsaken till blodöra är nästan alltid klåda av något slag. Om ett blodöra lämnas utan behandling skrumpnar det efter hand och man får ett knöligt, ärrat blomkålsöra. Det finns många behandlingsformer för att kirurgiskt tömma ett blodöra. Operationsmetoderna är dock inte komplikationsfria och lämnar också de en viss ärrvävnad på öronlappen. Om man inte identifierar grundorsaken till blodörat är risken stor för ett återfall. Den vanligaste orsaken till blodöra är en allergi.

 

Diagnosen otit ställs med ledning av en undersökning och hundens symptom. Man gör också ett utstryk av öronsekretet och tittar på i mikroskop. Man letar efter parasiter och ser efter om det finns en aktiv infektion med bakterier och/eller jästsvampar. Med dessa utgångspunkter bestäms behandling. Vid vissa typer av elakartade öroninfektioner kan upprepade öronspolningar och långa behandlingstider krävas för att få bukt med problemet.

 

Det är viktigt att leta efter grundorsaken till öronproblemet och åtgärda den, eftersom annars är risken stor att otiten återkommer. Den vanligaste orsaken till återkommande otiter är allergiska sjukdomar. Hos vissa hundar är återkommande öronproblem det enda symptomet på allergi, och i enstaka fall drabbas bara det ena örat. Man måste givetvis behandla den uppblossande inflammationen i örat, men minst lika viktigt är det att ta reda på varför den utvecklades, för att på bästa sätt kunna förebygga ett återfall.

 

Behandling av otit

Många gånger kan en lindrig otit läka av genom daglig rengöring med ett receptfritt antibakteriellt öronregöringsmedel. Om otiten är mer uttalad kan en lokal behandling med receptbelagda örondroppar behövas. De flesta örondroppar för hund innehåller i princip samma tre komponenter. De innehåller ett antibiotikum, avsett att läka en bakteriell infektion. De innehåller vidare ett medel mot jästsvamp, avsett att läka en jästsvampsinfektion. De innehåller också kortison, som effektivt dämpar klådan och dövar en allergisk inflammation. I vissa fall innehåller örondropparna samtidigt ett ämne som dödar öronskabb. Detta innebär att oavsett orsak till otiten blir hunden ofta bättre av örondropparna, men eftersom orsaken för många hundar är en kronisk sjukdom, t ex en allergi, så är risken för återfall stor. Det är därför mycket viktigt att verkligen utreda och behandla grundorsaken till öronproblemet.

 

Faktorer som påverkar otiters uppkomst

1. Predisponerande faktorer, d.v.s. omständigheter som ökar sannolikheten för att få problem

A) Örats utformning (hängande öron)
B) Ökad mängd fukt eller riklig vaxproduktion
C) Behandlingar (retande produkter eller bruk av bomullspinnar)
D) Tumörer
E) Främmande föremål

 

2. Primära orsaker till öronsjukdomar, d.v.s. omständigheter som i sig själva är tillräckliga för att orsaka öronsjukdom

A) Allergi
B) Parasiter
C) Främmande föremål, tex gräsax
D) Primär seborré

 

3. Sekundära orsaker till öronsjukdom, d.v.s. omständigheter som förvärrar problemen men i sig själv inte är tillräckliga för att skapa öronsjukdom

A) Bakterier
B) Jästsvamp

 

4. Omständigheter som försvårar eller förhindrar avläkning

A) Kroniska förändringar (t.ex. förbening av hörselgången)
B) Skador i trumhinnan
C) Sjukdom i mellanörat

 

Som framgår av sammanställningen är utredning och behandling av otiter ett komplext problem, med många olika faktorer som spelar in, både vad avser bakgrund, utveckling och prognos. En grundlig undersökning av hela hunden inklusive öron och öronsekret är av största betydelse. Ibland kan veterinären behöva röntga öronen eller göra andra kompletterande undersökningar. Vid mycket kroniska förändringar i örat kan en operation komma ifråga. Operation är ingen lösning på det bakomliggande problemet och med eller utan operation måste grundorsaken utredas och behandlas.

 

Många hundar lider av återkommande eller kronisk öronsmärta på grund av att enbart den akut uppblossande inflammationen åtgärdas, inte den egentliga orsaken. Om din hund har återkommande öronproblem – HJÄLP din hund till ett smärtfritt liv genom att få till stånd en utredning, diagnos och en långtidsplan för att förebygga nya otiter. Det finns vanligen mycket man kan göra! Prata med din veterinär om vad som är lämpligast för just din hund.

 

Bilden ovan visar på måttlig otit.
Text och bild: Veterinär Susanne Åhman,
Specialist i hundens och kattens sjukdomar, Specialist i dermatologi,
CertSAM, CertVD, DiplECVD, MRCVS

 

© Foderbilen Sverige AB. Vi ser gärna att ni refererar till denna artikel och att citera kortare utdrag går givetvis bra. Det är däremot inte tillåtet att kopiera längre stycken eller hela texten. Kom ihåg att alltid källhänvisa till Foderbilen.se och vi skulle även uppskatta om du länkar direkt till denna artikel.