Klokapselavlossning hos hund

Ibland händer det att en eller flera klokapslar på hunden skadas. Klokapselavlossning innebär att hela den yttre delen av den hårda klon lossnar och trillar av och blottar en lättblödande och känslig pulpa. Eftersom området är känsligt så orsakar det vanligen ett visst obehag för hunden med hälta och ovilja att gå. 

 

"Klokapselavlossning hos hund" av Susanne Åhman
"Klokapselavlossning hos hund" av Susanne Åhman
"Klokapselavlossning hos hund" av Susanne Åhman
"Klokapselavlossning hos hund" av Susanne Åhman

Kloproblem som bara drabbar en enda klo brukar bero på yttre våld (exempelvis att hunden fastnat med klon och ryckt loss den) men kan också vara orsakad av en infektion eller en tumör. Risken för traumatiska skador ökar om hunden har onormalt långa klor eller rör sig mycket livligt och kraftfullt (t.ex. kapplöpningshundar eller draghundar). Om klorna på flera tassar drabbas samtidigt är det sannolikt fråga om en generaliserad sjukdom men någon gång utvecklas även infektioner i många klofalser samtidigt. Infektioner i klofalser kan både orsakas av bakterier och svamporganismer. Veterinären behöver ofta ta prov från klofalserna för att avgöra vilken typ av infektion det rör sig om och hur den bäst ska behandlas.

 

Symmetrisk lupoid onychodystrofi (SLO)

Namnet SLO är en latinsk beskrivning på en sjukdom med omfattande klokapselavlossning hos i övrigt helt friska hundar. Ibland används termen Lupoid onychit för att beskriva samma sjukdom.  Det är en sjukdom som ofta har ett mycket klassiskt sjukdomsförlopp, men som studerats så lite att kunskapen om den är begränsad. Typiskt för SLO är att matte eller husse först upptäcker en klokapsel som trillat av och associerar det med lek eller kraftig fysisk aktivitet. Inom 2-3 månader har dock klor på alla fyra tassar trillat av eller vuxit ut med ett helt onormalt utseende. Initialt ser man att den hårda klokapseln “lyfts” från underliggande pulpa och ett hålrum bildas. Succesivt ökas hålrummet mellan klokapsel och underliggande vävnad och till slut lossnar klon. En ny klo (vanligen med onormal och sämre kvalitet) växer så småningom ut och skyddar efterhand pulpan, men detta är en process som går långsamt och det tar flera månader för en helt ny klo att växa ut.

 

SLO är en relativt ovanlig sjukdom med de flesta fall samlade inom ett fåtal raser. I Sverige drabbar SLO vanligen Gordon setter, Riesenschnauzer och Bearded collie, men enstaka hundar av vilken ras som helst kan drabbas. Det är enligt vissa källor vanligare att hanar drabbas än tikar, men uppgifter om detta går isär. De i Sverige mest drabbade raserna ingår i en genetisk studie som görs vid lantbruksuniversitetet i Uppsala. Internationellt sett så anses även Schäfer och Rottweiler vara utsatta raser i SLO-sammanhang.

 

Diagnosen SLO ställs med hjälp av symptomen och eventuellt en biopsi (vävnadsprov) från klon. En klo-biopsi innebär ofta att man amputerar hela den tån. Av detta skäl tar man helst biopsin från en sporre eftersom det orsakar mindre besvär för hunden då den inte är viktbärande och egentligen saknar väsentlig funktion.

 

Sjukdomen SLO går tyvärr inte att bota men det finns flera behandlingar som har god chans att hålla sjukdomen i schack. För många hundar är tillskott av stora mängder fettsyror (omega-3 och omega-6) i maten ett första behandlingsalternativ.  Det är en billig och biverkningsfri behandling som hjälper ca hälften av hundarna inom ett par månader. För de hundar som fettsyror inte hjälper finns andra mediciner som alternativ, bland annat kortison, pentoxifyllin och en kombination av niacinamid/tetracyklin. För vissa hundar krävs att man provar flera mediciner innan man hittar den som passar hunden bäst. Målet med behandlingen är att förhindra vidare klokapselavlossning utan att samtidigt orsaka oacceptabla biverkningar. En viss onormal klokvalitet kvarstår oftast permanent.  Inte sällan utvecklas bakteriella infektioner i klofalsarna samtidigt som klokapselavlossningen pågår. Ofta kan dessa behandlas framgångsrikt lokalt med bakteriedödande schampo (t.ex. ett som innehåller klorhexidin eller benzoylperoxid), men i vissa fall kan behandling med antibiotika i tablettform krävas.

 

Text: Veterinär Susanne Åhman,
Specialist i hundens och kattens sjukdomar, Specialist i dermatologi,
CertSAM, CertVD, DiplECVD, MRCVS

 

 
© Foderbilen Sverige AB. Vi ser gärna att ni refererar till denna artikel och att citera kortare utdrag går givetvis bra. Det är däremot inte tillåtet att kopiera längre stycken eller hela texten. Kom ihåg att alltid källhänvisa till Foderbilen.se och vi skulle även uppskatta om du länkar direkt till denna artikel.