Kattens språk - förstå din katt

Hos människan sägs det att kroppsspråket står för 60 %, rösten 30 % och orden 10 % i kommunikationen med andra. För katten är doftspråket viktigast följt av kroppsspråket, medan lätena spelar minst roll. 

Kattens språk - förstå din katt

Doftspråket

Den starkaste doftsignalen är urinmarkering som framför allt okastrerade hanar flitigt använder. Deras urin har också den starkaste doften. Honors urinmarkeringar ökar vid löpning. Urinen är blandad med sekret från körtlar i analområdet. Katten strilar vertikalt, svansen hålls högt i vädret, katten darrar till och avslutar med att trampa med bakbenen.

Andra, mindre för oss framträdande dofter, är att katten markerar in möbler, kattkompisar och oss människor genom att stryka sig mot oss. Katten har speciella doftkörtlar på kinderna, hakan, läpparna, tinningarna och svansroten. Den byter dofter med andra katter i familjen och med oss och visar därmed att vi är en del av gruppen.

Katten sprider också sin doft över sin päls när den tvättar och putsar sig. Doftsekretet håller pälsen fin och håller kattens doft uppdaterad.

Även när katten vässar klorna på en trädstam eller möbel lämnar den doftmärken. Det finns körtlar vid trampdynorna som håller trampdynorna insmorda och i fint skick men också lämnar ett doftmärke.

Det är inte ovanligt att katter kissar utanför toalådan och klöser på otillåtna möbler när de är stressade eller oroliga. Detta kan man oftast förändra med ett par enklare förändringar. Till att börja med bör man se över kattens omgivning. Finns det flera katter/husdjur i hemmet som kan stressa varandra? Katten bör ha en trygg plats, gärna högt upp, där den kan dra sig undan om den känner sig orolig, exempelvis ett högt klösträd med en koja. Om katten har flera bra alternativ att klösa på, men klöser på möblerna ändå kan du testa att använda Feliway. Det innehåller lugnande feromoner som gör att katten känner sig tryggare och inte har lika stort behov av att sätta sin egen doft på möblerna.

Urinmarkering utanför lådan behöver inte vara beteenderelaterat utan kan många gånger bero på sjukdom. När sjukdom har uteslutits bör du se till att det finns minst en kattlåda per katt samt en extra därtill utplacerade i hemmet. Det är även viktigt att ta bort tidigare spår av urin så att katten inte går och kissar på samma ställe på grund av att den känner lukten. Detta görs enklast med Urine off eller Piss off.

Kroppsspråket

Katten ”talar” mest med svansen. Kattens svansställning ger oss en mängd information om vad katten vill.

-   Svansen kröker sig mjukt nedåt och sedan uppåt igen vid svanstippen. Katten signalerar att den mår bra och är nöjd med tillvaron.

-   Katten håller svansen helt upprätt med svanstippen lodrätt. Katten hälsar.  

-   Katten håller svansen instucken mellan benen. Katten känner sig besegrad eller undergiven.

-   Svansen hålls nedsänkt och är borstig. Katten visar att den är rädd.

-   Kattens svans piskar våldsamt. Katten är arg och irriterad samt tänker anfalla, ibland i en lekfull brottning.

-   Svansen hålls åt ena sidan. Detta är signalen till hankatten att honkatten löper och vill bli parad.

-   Katten håller svansen krökt och borstig. Katten signalerar att den är defensiv men anfaller om den blir provocerad. Den gör sig stor i avskräckande syfte. Även pälshåren på ryggen är resta.

-   Katten rusar iväg med svansen i en båge efter sig. Den vill leka. Efter brukar kattkompisen komma med svansen i samma bågform.

 

Katten kan med sina öron signalera meddelanden.

-   Avspändhet: Öronöppningarna pekar framåt och en aning utåt.

-   Vakenhet: Öronen är resta och pekar rakt fram.

-   Upphetsning: Öronen rycker nervöst.

-   Försvarstillstånd: Öronen ligger platt ned. Inför slagsmål och i slagsmål ligger öronen så för att skydda öronen.

-   Aggressivitet: Öronen vrids helt om så att baksidan syns.

Om katten är skrämd lägger den morrhåren bakåt, detsamma gör den vid slagsmål för att skydda morrhåren. Om katten är nyfiken vinklar den dem framåt.

Pupillen i ögonen ändras efter ljuset men katten ändrar också pupillens storlek efter hur katten känner sig om ljuset är detsamma. Är den rädd är pupillen utvidgad och stor, är katten aggressiv drar den ihop pupillen.

 

Lätena

Katten har en hel del olika läten.

-   Vrålet. Hörs vid kattslagsmål. Katten är arg och vrålar till sin fiende "stick annars angriper jag".

-   Fräset. Katten är rädd.

-   Morrande. Katten är irriterad och varnar för aggression.

-   Gallskrik. Katten har ont. Man kan höra skriket till exempel om man råkar trampa katten på svansen eller vid kattparning.

-   Mjauet. Katten vill ha uppmärksamhet. Mjauet kan vara tiggande, klagande, ängsligt, förväntansfullt, irriterande och lockande. Det uttrycker många känslor. Vid kommunikation med människan använder katten mjauet.

-   Kvittret. När kattmamman vill att ungarna ska följa henne eller komma till henne ger hon ifrån sig ett kvittrande ljud. ”Kom, följ med mig”. Lätet hörs mest när katten är i rörelse.

-   Klapprandet med tänderna. Katten ger ifrån sig ett klapprande ljud med tänderna. Det hörs ibland om katten ser en fågel genom fönstret.

-   Spinnandet. Katten är vänlig, nöjd och tillfreds. Förekommer bland annat när ungarna diar eller när kattmamman är hos ungarna. Det är kattleendet. Katten kan också spinna när den har ont. Spinnandet framkallas av att stämbanden sätts i vibration av struphuvudets muskler. Det påminner lite om vår djupandning, som vi gör när vi är lugna men vi kan också lugna ned oss med genom att djupandas. 

 

Text: Ylva Stockelberg

© Animail. Vi ser gärna att ni refererar till denna artikel och att citera kortare utdrag går givetvis bra. Det är däremot inte tillåtet att kopiera längre stycken eller hela texten. Kom ihåg att alltid källhänvisa till Animail.se och vi skulle även uppskatta om du länkar direkt till denna artikel.