Vi använder cookies.

010 410 73 70

Kattens språk - förstå din katt

Doftspråket

Den starkaste doftsignalen är urinmarkering som framför allt okastrerade hanar flitigt använder. Deras urin har också den starkaste doften. Honors urinmarkeringar ökar vid löpning. Urinen är blandad med sekret från körtlar i analområdet. Katten strilar vertikalt, svansen hålls högt i vädret, katten darrar till och avslutar med att trampa med bakbenen.

Andra, mindre för oss framträdande dofter, är att katten markerar in möbler, kattkompisar och oss människor genom att stryka sig mot oss. Katten har speciella doftkörtlar på kinderna, hakan, läpparna, tinningarna och svansroten. Den byter dofter med andra katter i familjen och med oss och visar därmed att vi är en del av gruppen.

Katten sprider också sin doft över sin päls när den tvättar och putsar sig. Doftsekretet håller pälsen fin och håller kattens doft uppdaterad.

Även när katten vässar klorna på en trädstam eller möbel lämnar den doftmärken. Det finns körtlar vid trampdynorna som håller trampdynorna insmorda och i fint skick men också lämnar ett doftmärke.

Det är inte ovanligt att katter kissar utanför toalådan och klöser på otillåtna möbler när de är stressade eller oroliga. Detta kan man oftast förändra med ett par enklare förändringar. Till att börja med bör man se över kattens omgivning. Finns det flera katter/husdjur i hemmet som kan stressa varandra? Katten bör ha en trygg plats, gärna högt upp, där den kan dra sig undan om den känner sig orolig, exempelvis ett högt klösträd med en koja. Om katten har flera bra alternativ att klösa på, men klöser på möblerna ändå kan du testa att använda Feliway. Det innehåller lugnande feromoner som gör att katten känner sig tryggare och inte har lika stort behov av att sätta sin egen doft på möblerna.

Urinmarkering utanför lådan behöver inte vara beteenderelaterat utan kan många gånger bero på sjukdom. När sjukdom har uteslutits bör du se till att det finns minst en kattlåda per katt samt en extra därtill utplacerade i hemmet. Det är även viktigt att ta bort tidigare spår av urin så att katten inte går och kissar på samma ställe på grund av att den känner lukten. Detta görs enklast med Urine off eller Piss off.

Kroppsspråket

Katten ”talar” mest med svansen. Kattens svansställning ger oss en mängd information om vad katten vill.

-   Svansen kröker sig mjukt nedåt och sedan uppåt igen vid svanstippen. Katten signalerar att den mår bra och är nöjd med tillvaron.

-   Katten håller svansen helt upprätt med svanstippen lodrätt. Katten hälsar.  

-   Katten håller svansen instucken mellan benen. Katten känner sig besegrad eller undergiven.

-   Svansen hålls nedsänkt och är borstig. Katten visar att den är rädd.

-   Kattens svans piskar våldsamt. Katten är arg och irriterad samt tänker anfalla, ibland i en lekfull brottning.

-   Svansen hålls åt ena sidan. Detta är signalen till hankatten att honkatten löper och vill bli parad.

-   Katten håller svansen krökt och borstig. Katten signalerar att den är defensiv men anfaller om den blir provocerad. Den gör sig stor i avskräckande syfte. Även pälshåren på ryggen är resta.

-   Katten rusar iväg med svansen i en båge efter sig. Den vill leka. Efter brukar kattkompisen komma med svansen i samma bågform.

 

Katten kan med sina öron signalera meddelanden.

-   Avspändhet: Öronöppningarna pekar framåt och en aning utåt.

-   Vakenhet: Öronen är resta och pekar rakt fram.

-   Upphetsning: Öronen rycker nervöst.

-   Försvarstillstånd: Öronen ligger platt ned. Inför slagsmål och i slagsmål ligger öronen så för att skydda öronen.

-   Aggressivitet: Öronen vrids helt om så att baksidan syns.

Om katten är skrämd lägger den morrhåren bakåt, detsamma gör den vid slagsmål för att skydda morrhåren. Om katten är nyfiken vinklar den dem framåt.

Pupillen i ögonen ändras efter ljuset men katten ändrar också pupillens storlek efter hur katten känner sig om ljuset är detsamma. Är den rädd är pupillen utvidgad och stor, är katten aggressiv drar den ihop pupillen.

 

Lätena

Katten har en hel del olika läten.

-   Vrålet. Hörs vid kattslagsmål. Katten är arg och vrålar till sin fiende "stick annars angriper jag".

-   Fräset. Katten är rädd.

-   Morrande. Katten är irriterad och varnar för aggression.

-   Gallskrik. Katten har ont. Man kan höra skriket till exempel om man råkar trampa katten på svansen eller vid kattparning.

-   Mjauet. Katten vill ha uppmärksamhet. Mjauet kan vara tiggande, klagande, ängsligt, förväntansfullt, irriterande och lockande. Det uttrycker många känslor. Vid kommunikation med människan använder katten mjauet.

-   Kvittret. När kattmamman vill att ungarna ska följa henne eller komma till henne ger hon ifrån sig ett kvittrande ljud. ”Kom, följ med mig”. Lätet hörs mest när katten är i rörelse.

-   Klapprandet med tänderna. Katten ger ifrån sig ett klapprande ljud med tänderna. Det hörs ibland om katten ser en fågel genom fönstret.

-   Spinnandet. Katten är vänlig, nöjd och tillfreds. Förekommer bland annat när ungarna diar eller när kattmamman är hos ungarna. Det är kattleendet. Katten kan också spinna när den har ont. Spinnandet framkallas av att stämbanden sätts i vibration av struphuvudets muskler. Det påminner lite om vår djupandning, som vi gör när vi är lugna men vi kan också lugna ned oss med genom att djupandas. 

 

Text: Ylva Stockelberg

© Animail. Vi ser gärna att ni refererar till denna artikel och att citera kortare utdrag går givetvis bra. Det är däremot inte tillåtet att kopiera längre stycken eller hela texten. Kom ihåg att alltid källhänvisa till Animail.se och vi skulle även uppskatta om du länkar direkt till denna artikel. 

Läs vidare

Tysk schäferhund

Tysk schäfer är en hund som ursprungligen användes för att valla boskap av olika slag, genom avelsarbete blev den mer och mer anpassad för att valla får. Det tyska ordet för fåraherde är schäfer och på så vis fick rasen till namn. Schäfern går att spåra ända tillbaka till bronsåldern men det var inte förrän i slutet på 1800-talet den första rasklubben grundades.

Läs mer

Golden retriever

Golden Retriever är en Brittisk hundras som historiskt sett används som apporterande fågelhund, den uppkom under senare halvan av 1800-talet. Under 60- och 70-talen blev den populär som familjehund i Sverige och har legat högt på listor över nyregistrerade hundar sedan dess.

Läs mer

Jämthund

Jämthunden är en nordlig jaktspets vars huvudsakliga användningsområde är älgjakt men förr används den även i jakt på björn, lo, grävling, vildsvin och fågel. Den godkändes i Sverige så sent som 1946 men har funnits i Norrland sedan urminnes tider. Det sena godkännandet som egen ras berodde till stor del på att man länge betraktade jämthunden och norsk älghund, grå som olika varianter av samma ras.

Läs mer

Kissar katten på fel ställe?

Kissar katten på fel ställen hemma? Här får du tips på vad orsaken kan vara och vad du i så fall kan göra åt saken!

Läs mer

Chihuahua

Chihuahua är en mexikansk hundras uppkallad efter den delstat från vilken den härstammar. Rasen finns i en lång- och en korthårig variant, båda varianter i alla möjliga färger och färgkombinationer. Det är den minsta hundrasen och kan väga så lite som 0,5 kg även om de allra minsta individerna inte är särskilt vanliga och sällan är helt sunda.

Läs mer

Cocker spaniel

Cocker Spaniel är en ras som ursprungligen kommer från England där den användes för morkullejakt (woodcock). Den brittiska rasklubben bildades 1902. Cocker spaniel finns i två varianter, engelsk och amerikansk, där den mest framträdande skillnaden är att den amerikanska är både lägre och har kortare rygg än sin engelska släkting.

Läs mer