Nedsatt sköldkörtelfunktion hos hund.

Nedsatt sköldkörtelfunktion, så kallad hypothyroidism, är en vanlig sjukdom hos hund och samtidigt en av de mest feldiagnostiserade sjukdomarna! Nedsatt sköldkörtelfunktion drabbar som regel medelålders till äldre hundar av större modell.

Nedsatt sköldkörtelfunktion hos hund

I Sverige tillhör riesenschnauzer, howavart, welsh springer spaniel, labrador och golden retriever, irländsk setter och dobermann raser som drabbas oftare än genomsnittet.

Sköldkörteln (thyroidea) är en hormonproducerande körtel som sitter i halsen med en del på var sida om luftstrupen. Sköldkörteln producerar flera viktiga hormon som styr kroppens ämnesomsättning och den behöver ständig tillgång på jod för att kunna fungera. Hypofysen i hjärnan utsöndrar ett thyroideastimulerande hormon (TSH) som reglerar hur mycket sköldkörtelhormon som produceras. En bristande sköldkörtelfunktion kan antingen bero på problem i själva sköldkörteln, eller på att hypofysen sänder ut för lite TSH eller på att kosten innehåller för lite jod. Jodbrist är ovanligt hos husdjur då djurfoder numera är jodberikade.

Eftersom sköldkörtelhormon påverkar ämnesomsättningen i varje cell i hela kroppen så påverkar bristande produktion många olika organ i kroppen. Hunden uppvisar ofta både allmänna sjukdomssymptom såsom trötthet, viktökning och långsam puls samtidigt som man märker att pälsens kvalitet förändras. Fertiliteten kan påverkas negativt med tikar som löper mer sällan eller inte alls och hanhundars testiklar kan krympa och könsdriften påverkas negativt. Det är vanligt att pälskvaliteten försämras och hunden utvecklar vanligen varierande grad av symmetrisk hårlöshet som i huvudsak drabbar hals, bål och svans. Pälsen känns ofta torr och spröd och blir efter hand livlös och mjällig. Det är vanligt att en tunn svansbehåring är ett av de första symptomen på hypothyroidism. Huvud, ben och tassar drabbas som regel inte av pälsförändringarna men vissa hundar kan bli hårlösa lokalt på nosryggen. Ibland kan hundens hud kännas kall och “plufsig”. Hundar med nedsatt sköldkörtelfunktion kliar sig normalt inte inte, men de har en ökad risk för att utveckla hudinfektioner och kan i samband med dessa utveckla klåda!

Diagnosen hypothyroidism kan inte fastställas med något enda enskilt symptom eller ett enda blodvärde. Det är istället så att ju fler tecken man har på sjukdomen desto mer sannolikt blir det att problemen faktiskt beror på en försämrad sköldkörtelfunktion. De flesta hundar är över 6 år när sjukdomen debuterar, men de kan vara yngre. Diagnosen ställs med ledning av undersökning, symptom och blodprov. Med blodprov kan man mäta nivån av bland annat sköldkörtelhormon (thyroxin, T4) och TSH men onormala värden betyder inte med automatik att hundens problem beror på sköldkörteln! Blodets nivå av thyroxin minskar påtagligt av en mängd andra sjukdomar, infektioner och mediciner. Denna “falska” sänkning av sköldkörtelhormon är anledningen till att diagnosen hypothyroidism ibland ställs trots att hundens problem egentligen beror på något annat. Det är därför oerhört viktigt att andra sjukdomar är avläkta innan blodprov tas för att testa sköldkörtelfunktionen. Många mediciner däribland antibiotika, smärtstillande och epilepsimedicin kan också kraftigt sänka sköldkörtelvärdena. Även en helt vanlig hudinfektion kan sänka sköldkörtelvärdena så att felaktiga slutsatser dras. Eftersom överdosering och felaktig behandling med sköldkörtelhormon kan medföra risk för allvarliga biverkningar, i synnerhet hjärtbesvär, är det viktigt att diagnosen är korrekt. De första tecknen på överdosering brukar vara flämtningar, avmagring och rastlöshet.

Vissa raser, tex greyhound, whippet, bozori har naturligt alltid låga sköldkörtelvärden utan att för den skull ha en underaktiv sköldkörtel. Det är mycket ovanligt med äkta hypothyroidism hos vinthundar.

Prognosen för en hund med underaktiv sköldkörtel är god. Behandlingen är enkel och innebär att man ger sköldkörtelhormon i tablettform eller som droppar på maten en eller två gånger varje dag. Dosen till hund är avsevärt högre än till människa beroende på sämre upptag och snabbare nedbrytning. Tröttheten försvinner som regel redan inom ett par veckor medan hudförändringarna kan ta ett par månader innan de är helt borta. Behandlingen följs med hjälp av blodprov för att kontrollera doseringen.

 

Veterinär Susanne Åhman,
Specialist i hundens och kattens sjukdomar, Specialist i dermatologi,
CertSAM, CertVD, DiplECVD, MRCVS