Kategori 4: Oriental

Siamesen
Siamesen är den äldsta av raserna, det är faktiskt en av våra alldra äldsta kattraser och finns omtalad redan på 1300-talet. Den ansågs av munkarna vara en helig katt och hölls som sällskap i många kloster. Namnet har den fått av Siam, det tidigare namnet på Thailand. Till västvärlden kom rasen i slutet av 1800-talet. Till Sverige kom den 1912 då Prins Wilhelm fick två katter i gåva av Siams kung. Siamesavel kom igång på allvar på 1940-talet och i slutet av 1960-talet var det den vanligaste och populäraste raskatten på många ställen i världen. Till en början hade siamesen ofta knickad svans och var vindögd. Ofta ansågs det vara extra fint, nu anses det naturligtvis vara defekter som man inte ska avla vidare på.

Siamesen är en maskad katt och godkänd i 20 färger; maskat i brunt, choklad, blått, lila, rött, creme, brunsköldpadd, blåsköldpadd, chokladsköldpadd och lilasköldpadd samt tabbymaskad i de tio färgvarianterna. Så gott som alltid är de tabbymaskade egentligen tigrémaskade. Detta beror på en felöversättning för länge sedan. Engelskans tabby motsvaras av svenskans agouti vilket innebär alla mönsterformer. Den svenska termen tabby betecknas på engelska classic tabby.

När katten är maskad utvecklas färg endast på kattens kallaste partier där blodcirkulationen är lägre såsom ansikte, öron, svans och ben. Ungarna föds nästan helt vita eftersom det är för varmt inne i livmodern för att pigment ska bildas. Katten mörknar sedan gradvis för att vara helt färdigutfärgad först vid 1,5-3 års ålder.

Siamesen är en slank, elegant katt med långsmalt huvud som sitter på en lång hals. Typen har gått mot ett alltmer långsmalt huvud och siamesen ser inte riktigt ut som den gjorde för 30 år sedan. Den har mycket stora, lågt placerade öron och lång pisksvans. Ordet lång beskriver siamesen väl. Den är muskulös och högbent. Bakbenen är något högre än frambenen. Ögonen är mörkblå och snedställda. Pälsen är kort, utan underull och tätliggande.

Orientaliskt korthår
Orientaliskt korthår skiljer sig från siamesen genom att ögonen är gröna och att den är helt pigmenterad det vill säga den har färg över hela kroppen. År 1951 startades ett experimentavelsprogram i England för att ta fram en slank, elegant katt med chokladbrun färg och lysande gröna ögon. År 1958 godkändes rasen som chestnut brown foreign för att senare byta namn till havana. År 1976, när fler färger var godkända, bytte den namn igen till oriental / orientalisktkorthår. Till en början fanns rasen bara i brunt, lila, svart och blått. Första orientalen kom 1969 till Sverige.

Orentalen har samma typ som siamesen. Numera är orientalen godkänd i över 140 olika färgvarianter. Intressant och spännande är att en del färger och mönster har förts in till rasen när man undersökt vissa färggener.

Balines
Rasen kommer inte alls från ön Bali utan fick sitt namn för att man tyckte att katten med sina graciösa rörelser liknade en danserska från Bali. Dessutom rimmade det på siames och balinesen är just en långhårig siames. Under lång tid föddes långhåriga ungar i siameskullarna i USA. Anlaget för långhårighet är recessivt. Det betyder att båda föräldrarna måste bära på anlaget. På 1940-talet började man ta vara på dessa långhåriga katter för att få fram en ny ras. Ansträngningarna ledde till ett stort bråk då alla inte ville ha långhåriga siameser. Men vanligt folk tyckte om katterna trots att de till att börja med inte fick stamtavla eller gick att ställa ut. Balinesen godkändes 1963 i det amerikanska förbundet CFA men fick inte Champion-status förrän 1970. Till Sverige kom den första balinesen 1981.

Balinesen är liksom siamesen maskad med blå ögon. Pälsen är semilånghårig, silkig och saknar underull. Balinesens päls är medellång och silkig och ska helst ligga tätt intill kroppen för att inte dölja kattens långa, eleganta, orientaliska linjer och struktur.

Orientaliskt långhår
I Storbritannien på 1970-talet skulle man avla fram amerikanska turkiska angoror genom att para långhårskatter med orientaler. Katterna i Storbritannien kallades till en början angora men bytte snart namn till javanes och nu heter de orientaliskt långhår.

FIFe godkände rasen 1985. Första orientaliska långhåret registrerades i Sverige 1990. Detta var resultatet efter ett avelsprogram med start mellan balines och orientaliskt korthår. Orientaliskt långhår har semilånghårspäls. Pälsen är silkig och saknar underull. Katten är godkänd i över 140 olika färgvarianter, samma färger som orientaliskt korthår kan ha.

Hur är kategori 4 katterna till sättet?
De har stort behov av uppmärksamhet. De är aktiva och läraktiga. De är ofta lekfulla högt upp i åldrarna.De småpratar mycket och gärna, med utpräglad sprucken röst. Honorna löper ofta och ljudligt.  De vill inte vara ensamma, och vill ha mycket mänskligt sällskap samt gärna även kattkompisar. De är otroligt tillgivna, ibland rent ut sagt påträngande. De är typiska innekatter som också älskar värme. De är lätta att sköta och kräver i det närmaste ingen pälsvård alls.

Övrigt
-Inga större hälsoproblem finns. Sternumkrok och svansdefekter förekommer.

-Det finns några kattklubbar och rasringar för katergori 4 katterna, Rasringen Siames & orientalgruppen och kattklubbarna Siameslinjen (SVERAK) och Svenska Siamessällskapet (IDP).

-År 2009 registerades inom Sverak
Siames 336 st
Orientaliskt korthår 204 st
Balines 69 st
Orientaliskt långhår 33 st
Seychelloise korthår 6 st
Peterbald 5 st
Seychelloise långhår 0 st

-År 2005 registrerades inom IDP 66 siameser, 21 orientaliska korthår, 31 balineser och 7 orientaliska långhår.

Ylva Stockelberg

Boktips: Vilken katt passar mig? av Ylva Stockelberg.