Huskatt - egenskaper och historia

Raskatt vs. huskatt

En raskatt är en katt med stamtavla. En huskatt är en katt utan stamtavla. Huskatten kan ha helt okända föräldrar eller vara resultatet av en oplanerad parning efter två kända raskatter. Ibland säger man att huskatten är en Europé, men det är inte riktigt sant eftersom en Europé är en godkänd raskatt med stamtavla. Européns ursprung kommer från Nordeuropa, så för femtio år sedan var en oregistrerad katt i Norden ofta av samma typ som Europén. I dag är huskatterna av mer blandad härkomst.

När katterna, som huskatter, själva väljer sina avelspartners blir de dominanta anlagen vanligare som exempelvis korthår, vitfläck, tigrémönster och röd pälsfärg. Klimatanpassningen spelar också in: I norra Sverige, Finland och Norge är det vanligare med en ganska kraftig långhårig katt, i södra Europa är en slank korthårig katt vanligast.

Olika kattraser har olika egenskaper som hos raskatter mer eller mindre kan förutses. Huskattens egenskaper är oftast mer okända och oförutsägbara. Priset skiljer sig naturligtvis också, men tänk på att inköpspriset är försumbart mot kostnaden under kattens levnadsår. Skaffar du en huskatt, acceptera då inte att få katten gratis eller att betala ”50 öre tassen”. Be att få betala minst 500 kronor, men kräv också att den är vaccinerad, veterinärbesiktigad, avmaskad och eventuellt försäkrad.

Uppfödningen är kanske ändå en större skillnad mellan raskatt och huskatt än vad stamtavlan är: Att ungarna vuxit upp under trygga förhållanden, fått mycket mänsklig stimulans från tidig ålder och är friska och vaccinerade. Det skiljer i kattungens temperament om uppfödaren hanterat och lekt med ungarna över sammanlagt hundra timmar under de första tolv veckorna, mot att ungarna vuxit upp på ett höloft och kommer fram först efter flera veckor. Det finns naturligtvis huskatter som fått kattungar där ägaren exemplariskt tar hand om ungarna och försumliga raskattuppfödare. Men motsatsen är vanligare.

Kan man ställa ut en huskatt?

Om man är intresserad av utställningar kan man även ställa ut en huskatt (katten ska vara över sex månader), vuxna huskatter måste dock vara kastrerade. Här finns naturligtvis ingen standard, utan katten bedöms enbart efter kondition och temperament. Katten ska vara snäll och trevlig, välskött och ha extra charm.

På utställning tävlar man separat med hankatter respektive honkatter. Man separerar också lång- respektive korthåriga huskatter. I den slutliga huskattfinalen tar man ut ”Bästa Huskatt Totalt”. Huskatter som är över 7 år kan även tävla om titeln ”Bästa Huskatt Veteran”. Det är däremot inte tillåtet att avla på dessa inom den organiserade kattvärlden. Vill man ta en kull efter sin katt är det alltid bättre att skaffa en raskatt då man har mycket större chans att hitta bra hem till sina kattungar.

Kattens historia

Katten både har och har haft stor betydelse som "tjänstekatt" för människan. Tamkatten har varit känd i cirka 5000 – 6000 år. Vildkatter sökte sig då till människorna och maten – d.v.s. råttor och andra gnagare. Människan upptäckte att hon kunde ha nytta av katten.

Katt i Egypten

Egyptierna använde katten, förutom som sällskapsdjur och råttfångare, också vid jakt efter fisk och fågel. I det förhistoriska Egypten var det ett svårt brott att döda en katt, det kunde bestraffas med döden. Katten var symbol för kärleken, visheten och moderskapet. Den var templens beskyddare. Präster iakttog katten och tolkade ur dess beteende gudomliga budskap.

Katt i Kina och Japan

Kineserna hade katt redan för 3000 år sedan. I Kina och Japan var katten en värdefull tillgång inom sidenindustrin. Den jagade nämligen råttorna som åt sidenmaskarnas kokonger. Kineserna trodde att katten förde lycka med sig och tempel helgades åt katten. I Japan ansågs det att en sköldpadd- och vit katt anade storm och oväder i förväg.

I Japan blev katten så omtyckt att uppfödare behöll sina katter. Råttorna kunde på nytt föröka sig fritt. Staten fick ingripa, vilket resulterade i att nästan varje japansk familj hade sin egen huskatt några år senare.

Katt i Mellanöstern

Cirka 500 år f Kr kom katten från Mellanöstern till Europa. Tidigare hade européerna haft husorm eller husiller för att hålla gnagare borta, men de föredrog snabbt den mer charmerande katten. Katter var nödvändiga på segelfartygen av trä där de höll råttorna borta, annars fanns det risk att råttorna skulle gnaga sönder fartygen.

Att katten började ta allt större plats i människors hjärtan väckte oro inom kristna kyrkan. Kyrkan var orolig för att européerna skulle komma att dyrka katten som egyptier gjort under förhistorisk tid och började därför bekämpa katten. På 1300 – 1600-talen förföljdes katten. Så fick pesten, spridd av råttor, ett ordenligt fäste i Europa. Människorna insåg då kattens värde och tog den åter till sina hjärtan.

Om katten själv får välja byte tar den kanske hellre möss, sork och ödlor som är lättare att komma åt. Men råttorna har historiskt varit ett större problem för människorna och det är som råttfångare katten varit till störst nytta för människan.

© Foderbilen Sverige AB. Vi ser gärna att ni refererar till denna artikel och att citera kortare utdrag går givetvis bra. Det är däremot inte tillåtet att kopiera längre stycken eller hela texten. Kom ihåg att alltid källhänvisa till Foderbilen.se och vi skulle även uppskatta om du länkar direkt till denna artikel.