Du har inga produkter i din varukorg.
Det är inte vilket gräs som helst som duger till detta. Det ska vara kvickroten, det där riktigt höga gräset som är lite strävt och som man faktiskt kan skära sig på, om man drar i det på fel sätt. En del hundar äter några strån och går vidare, medan andra föredrar att stå kvar en längre stund och få i sig en större mängd. Några hundar äter det för att senare kunna kräkas upp innehållet i sin mage, därför att de känner så väl när något ”obehörigt” har smugit sig dit.
Övriga hundar äter tydligen gräset för att det ska göra nytta längre ner i magen, nämligen ända ner i tarmarna. På dessa hundar kommer gräset ut den naturliga vägen, kanske inte samma dag men dagen efter. Gräset är då inte finfördelat utan kommer i sin ursprungliga form.
Jag antar att det då har dragit med sig något för att underlätta för hunden, något som bara hunden känner till. De känner nog själva varför de behöver
gräset. Om det skulle fastna i hundens ”utförsgång” och hunden står och ser ut som om den behöver hjälp, måste man vara noga med att inte dra för fort. Det är vid de tillfällena man kan råka skära sin hund. Då kan den bli skrämd och bli på sin vakt om man måste hjälpa den någon gång med något som rör dess bakdel. Och det är ju onödigt.
Min egen hund, schäfertiken Dessi, åt ofta ganska stora mängder av det här speciella gräset. Hon kunde stå en kvart och njuta av det som naturen gett. Hon behövde det tydligen. Det såg jag på henne, med tanke på hennes uttryckliga beteende.
Förbud
Många hundägare jag mött genom åren låter inte sin hund äta gräs, utan reagerar nästan aggressivt mot hunden när den så tydligt visar vad den vill. Alla möjliga straff utdelas i samband med gräsätarsituationen, istället för att försöka ta reda på om hunden behöver ämnet som gräset innehåller eller inte. Om inte hunden får äta gräset så mår den dåligt under längre tid och vem vill inte snabbt tillfriskna?
Tyvärr har många människor en tendens till att förmänskliga sin hund och ”ser” inte att djuret är en helt annan art än vi själva. De tror kanske att hunden gör så ”för att få uppmärksamhet” eller att det kan skada deras skyddsling på något sätt om den äter något vi inte gett den. Hade nu hunden varit vild istället för att bo hemma hos människor, så skulle den ju ha ätit av det saftiga gräset. Alla möjliga djur äter ju gräs, så varför skulle det vara skadligt för en hund?
Stanna upp och tänk till…
De flesta hundägare tar efter andra hundägares reaktioner utan att reflektera över sitt eget beteende och tänka lite kritiskt. Kan det vara så att andra djur än betesdjur kan ha nytta av det doftande gröna gräset? I alla tider har ju olika varianter på djur ätit de mest möjliga och i våra ögon omöjliga ”födoämnen” utan att bli sjuka eller avlida.
Speciellt före det börjar regna och i samband med stress brukar hundar ägna sig åt att äta av det saftiga gräset. Det finns teoretiskt två orsaker till att de behöver gräset, det ena är för att fånga upp och kasta upp magsyran. Det andra är för att neutralisera syran. Vi skulle nog vinna på att ge våra hundar lite lösare tyglar när det gäller vad de försöker visa oss vad de menar, och det gäller inte bara detta med gräsätandet. Man får ut så mycket mer av sin hund om man ”läser av” den på ett adekvat sätt.
Personligen har jag aldrig sett en hund som visat att den tagit skada av att få i sig gräs, har du?
Ginger Sundin Hallgren


