FORL – ett vanligt och smärtsamt problem hos katt

Vad är FORL?

FORL är en förkortning av “Feline Odontoclastic Resorptive Lesions”, en sjukdom som kännetecknas av successiv nedbrytning av tänderna. Sjukdomen FORL har många namn och ibland används termerna TR (“tooth resorption”) eller “neck lesions” synonymt. Sjukdomen är vanligast hos tamkatter men ses även ibland vilda kattdjur och mer sällan hos andra djurslag.

Trots att sjukdomen är vanlig och att forskning görs för att utröna bakgrunden är det ännu idag inte helt klarlagt varför den utvecklas och inte heller vad man kan göra för att förebygga problemen. FORL beror på en ökad primär nedbrytning av tand och omgivande strukturer. Detta skiljer sig markant från hål i tänderna orsakade av kariesangrepp (som beror på frätskador orsakade av syraangrepp från munbakteriers nedbrytning av socker). I en svensk studie från 2003 hade 32 % av katterna FORL. Andelen drabbade katter ökar parallellt med deras ålder.

Alla tänder kan drabbas av FORL, men det är vanligast att det är de första två kindtänderna som drabbas. Skadorna börjar i tandköttsgränsen och tandköttet reagerar ofta med att växa till och bli svulstigt och kan därmed dölja skadans omfattning. Parallellt med nedbrytningen av tanden så sker ofta en sammanväxning av tandrot och käkben. Många katter med FORL utvecklar dessutom samtidigt en inflammation och infektion i vävnaden som håller tanden på plats (parodontit). Tänder med FORL brukar graderas avseende svårighetsgrad. Grad 1 innebär små emaljdefekter vanligen precis i tandkötts-randen. I grad 2 har emaljen och dentinet brutits ned och i grad 3 har pulpan invaderats. Om tandkronan har uttalade skador betecknad lesionen som grad 4 och har kronan helt fallit sönder och tandköttet vuxit över resterna klassificeras den som grad 5.

Hur vet jag om min katt har FORL?

Katter med FORL har ofta diffusa och varierande symptom. De kan tappa mat när de tuggar, föredra att tugga på enbart ena sidan, eller ändra vilken typ av mat de föredrar. Vissa katter gnisslar tänder. Dålig andedräkt och ökad salivering kan också ses, likaså att katten gör plötsliga tuggrörelser när den dricker eller tvättar sig. Om katten har uttalade problem kan den tappa matlusten, minska i vikt och bli slö. Många katter med FORL har mycket tandsten på enstaka tänder och ingen tandsten alls på andra. Detta beror troligen på att katten p.g.a. smärta väljer att inte tugga på drabbade tänder, d.v.s. sliter bara bort tandbeläggningar på ena sidan. Hos förvånansvärt många katter märker man inte speciellt mycket förrän tänderna undersöks och man mycket lätt utlöser kraftig smärta vid minsta beröring av tandskadorna.

För att undersöka tandsmärta kan man dra en tandsticka först över en till synes frisk tand (för att se hur katten reagerar på hanteringen som sådan) och därefter dra en tandsticka över den misstänkta tanden i gränsen mellan tand och tandkött. Om katten har ont utlöses ofta tuggrörelser och katten vill dra sig undan från tandstickan. Det säkraste sättet att ta reda på om katten har ont och problem med FORL är att låta en veterinär undersöka djuret. Ibland krävs att katten får ett lugnande medel innan en fullständig munhåleundersökning kan göras. I Sverige finns än så länge (2011) bara tre veterinärer som är specialister i odontologi (läran om tänderna och deras sjukdomar) men det finns självklart många fler veterinärer som är kunniga på området och arbetat länge med djurtandvård.

Hur behandlas FORL?

Syftet med behandling av FORL är att få katten smärtfri. Efter en fullständig munhåleundersökning röntgas kattens tänder med tandröntgen för att bedöma tandrötternas involvering. Tänder med FORL (utom grad 1 som inte orsakar smärta) behandlas vanligen med extraktion (utdragning) alternativt görs en så kallad kronamputering. Vid kronamputering tas tandens krona bort och tandköttet sys över området. Kronamputering är aktuell främst om FORL-skadorna är omfattande och tandens rot har vuxit samman med käkbenet, vilket försvårar avlägsnandet påtagligt.  Flera kriterier måste uppfyllas innan kronamputation övervägs, bl.a. får området inte vara infekterat och katten måste vara fri från andra sjukdomar som kan påverka sjukdomsförloppet negativt (t.ex. FIV/FeLV). Då de flesta djurförsäkringar inte täcker FORL-behandlingar kan det vara bra att be om en prisuppgift innan en större behandling inleds.

Hur klarar sig katten utan tänder?

Om katten har omfattande FORL-skador kan ibland alla kindtänder behöva dras ut och som djurägare är man ofta orolig för hur katten ska kunna äta efteråt. Katterna klarar sig vanligen alldeles utmärkt trots avsaknad av kindtänder. De brukar vilja äta mjuk mat de första dagarna efter en behandling, men sedan går vanligen torrfoder lika bra. Ofta äter de med bättre aptit utan tänder än innan FORL och tandvärk åtgärdades.

Text & bild, 2011:
Veterinär Susanne Åhman
Specialist i hundens och kattens sjukdomar, Specialist i dermatologi,
CertSAM, CertVD, DiplECVD, MRCVS

© Foderbilen Sverige AB. Vi ser gärna att ni refererar till denna artikel och att citera kortare utdrag går givetvis bra. Det är däremot inte tillåtet att kopiera längre stycken eller hela texten. Kom ihåg att alltid källhänvisa till Foderbilen.se och vi skulle även uppskatta om du länkar direkt till denna artikel.